Hur kan vi stärka kompetensen för kommunikation och samarbete genom digital teknik?

Som en del av arbetet med att skapa gemensamma lärresurser kring digital kompetensutveckling arbetar just nu fem arbetsgrupper med att kartlägga de kompetenser som behöver stärkas. Arbetet ska ske utifrån samtal med biblioteksmedarbetare. Här presenterar arbetsgruppen som fokuserar på området Kommunikation och samarbete sin utgångspunkt för arbetet. Bidra gärna med dina tankar och åsikter!

Kommunikation och samarbete är ett av fem kompetensområden som lyfts fram inom Digcomp 2.0, som är EU:s ramverk för vilka digitala kompetenser vi behöver för att kunna delta i ett digitaliserat samhälle. I Digicomp delas området in i sex kompetenser:

• Interagera med andra genom digital teknik, till exempel skicka e-post eller kommunicera i sociala medier.
• Dela material med hjälp av digital teknik, till exempel använda molnbaserade tjänster för att dela material med andra.
• Delta i olika samhälleliga och politiska processer med hjälp av digital teknik, till exempel lämna och samla in synpunkter med ett digitalt verktyg.
• Samarbeta med andra hjälp av digital teknik, till exempel använda lämpliga digitala verktyg för att arbeta i ett projekt tillsammans med kollegor.
• Nätetikett, till exempel bemöta en viss användargrupp i ett digitalt forum.
• Hantera den egna identiteten på internet, till exempel veta vilken data som lagras och hur den används i en viss digital tjänst.

Kunskaper inom det här området har på senare år blivit helt nödvändiga för att kunna delta i samhället, till exempel för att hålla kontakter med vänner och familj, dela innehåll, ta del av samhällstjänster och också att hantera den data som genereras.

I den första analysen av självskattningstestet för Q1 när 2063 personer har svarat går det att se att kompetensnivån inom området är varierande. Samtidigt som tre av de sex kompetenserna är bland de som skattas högst är en av kompetenserna också bland de som skattas lägst. De kompetenser som får hög skattning (mellan 5,1-5,6 av 7) handlar om att interagera, samarbeta och dela material med andra med hjälp av digital teknik. Den kompetens som placerar sig lägst på skalan (3,3) är att hantera den egna identiteten på internet, en kompetens som ligger nära de kompetenser inom området Säkerhet .

Med tanke på att bibliotekspersonal är duktiga på att ta till sig nya sätt att kommunicera är det glädjande, men inte förvånande, att skattningen ligger så pass högt inom de kompetenser som handlar om att vara social och samarbeta med digital teknik. När det gäller de andra kompetenserna, framförallt de som handlar om att skydda sig själv och sina digitala fotspår, finns det möjlighet till förstärkning av kompetensen.

Kommunikation och samarbete är ett område som det krävs kompetens inom för att kunna delta i samhället, det varken kan eller behöver ifrågasättas. Men vilka kunskaper är viktigast? Vad är baskunskap som all bibliotekspersonal behöver kunna, och vad är spetskompetens? Finns det något område som är svårare än något annat?

Utöver den egna kompetensen är det också viktigt att bibliotekspersonal kan förmedla vidare kunskapen till bibliotekets användare, men på vilken nivå?. Behöver personalen kunna alla olika e-post och banktjänster? Var går gränsen? Hur bemöter du om någon skriver kränkande innehåll – eller sina personuppgifter – i bibliotekets sociala medier? Var går gränsen för personlig integritet när du kommunicerar digitalt eller hjälper en låntagare?

Det finns många bra lärresurser, speciellt inom källkritik. Vad tycker du saknas inom området kommunikation och samarbete? Finns det några bra resurser för att lära sig att använda digital teknik och tjänster som du tycker att alla borde känna till?

Här är några frågor att fundera över:
• Vad är bas- respektive spetskompetens inom kommunikation och samarbete?
• Vad behöver bibliotekspersonal bli bättre på inom området?
• Vet du och dina kollegor vilka lagar som gäller för att kommunicera och samarbeta digitalt?
• Vad behöver vi för att stärka de prioriterade målgrupperna inom området?

Vi hoppas att du vill diskutera vidare med oss. Skriv gärna kommentarer här i bloggen eller kontakta oss via mejl.

Amelie Sarlin amelie.sarlin@regionvastmanland.se
Helena Agnemar helena.agnemar@regionostergotland.se
Jenny Lindmark jenny.lindmark@regionvasterbotten.se

Att söka, värdera och organisera information – vad vi kan och vad fler behöver kunna

Som en del av arbetet med att skapa gemensamma lärresurser kring digital kompetensutveckling arbetar just nu fem arbetsgrupper med att kartlägga de kompetenser som behöver stärkas. Arbetet ska ske utifrån samtal med biblioteksmedarbetare. I detta blogginlägg presenterar gruppen som fokuserar Analysera och bearbeta data och information sin utgångspunkt för arbetet. Bidra gärna med dina tankar och åsikter i kommentarsfunktionen nedan!

Att analysera och bearbeta data och information är ett av fem kompetensområden som lyfts fram inom Digcomp 2.0, som är EU:s ramverk för vilka digitala kompetenser vi behöver för att fullt ut verka i ett digitaliserat samhälle. Analysera och bearbeta data och information är också det kompetensområde som många biblioteksmedarbetare i landet skattar sina kunskaper högst i, enligt första resultatet från det självskattningstest som tagits fram inom ramen för bibliotekens gemensamma satsning Digitalt först. I rapporten Vad kan vi egentligen? Analys av Q1 2018 ur Självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal kan du läsa mer om resultatet från självskattningstestets första tre månader.

Vad innebär det egentligen att analysera och bearbeta data och information? Digcomp 2.0 delar upp detta kompetensområde i tre delområden: att söka och filtrera data, information och digitalt innehåll, att värdera data, information och digitalt innehåll samt att organisera data, information och digitalt innehåll. Hit hör alltså kunskaper i informationssökning, källkritik och digital informationshantering.

Vad innebär det att vi som biblioteksmedarbetare känner oss säkrare inom detta kunskapsområde än övriga områden som lyfts fram i självskattningstestet? Många skulle kanske säga att kunskaper i att söka, värdera och organisera information är grundläggande kompetenser inom bibliotekarieyrket.

Att kunna förstå sitt informationsbehov och veta var och hur vi ska hitta den information vi behöver har, kan vi anta, alltid varit nödvändigt för oss som människor. På samma sätt har förmågan att kunna filtrera och ha ett källkritiskt förhållningssätt till den information vi möter varit viktig lika länge som vi har kunnat kommunicera med varandra. Så långt är inget nytt under solen…

Men i en samtid där alltmer information kommuniceras, sprids och lagras digitalt blir dessa kunskaper allt viktigare men också mer komplexa och svåra att definiera. Vad bristande kunskaper inom dessa områden kan få för konsekvenser ser vi för många trista exempel på i omvärlden och i vår närhet…

Att vi skattar oss själva högt inom detta område är en bra grund att stå på inför det digitala kompetenslyft som vi nu står inför på nationell nivå. Men det innebär också utmaningar – hur kan vi lyfta våra kunskaper inom detta kompetensområde för att biblioteken ska vara relevanta för den samtid de verkar i och vad kan vi göra för att dessa kompetenser ska komma till nytta på bästa sätt? Och är det viktigast att vi fördjupar våra kunskaper inom att söka, värdera och organisera information, eller är det kanske viktigare att fördjupa vår förmåga att lära ut dessa kunskaper och se till att de kommer fler människor till del?

Biblioteken hjälper dagligen sina besökare med att hitta den information de frågar efter. Men hur kan biblioteken arbeta för att alla människor ska ha grundläggande kompetenser i att analysera och bearbeta data och information, så långt det är möjligt? Hur ser vi på bibliotekens folkbildande roll i samhället och hur verkar vi för att lära ut våra kunskaper till de människor vi möter? Har vi möjligheter och förutsättningar att vara en lärande aktör i våra närsamhällen, eller är det här vår stora utmaning inom Digitalt först ligger?

Vilka kunskaper upplever vi ofta att allmänheten saknar inom detta kunskapsområde, var ser vi att det skulle behövas utbildningsinsatser? Om många människor idag har hyfsade kunskaper i att söka information, hur är det med förmågan att vara källkritisk till hur vi söker information och till själva källan, till åsikterna och informationen vi delar vidare? Kan biblioteken arbeta mer aktivt för att verka folkbildande inom just källkritik på liknande sätt som Viralgranskaren och många medier försöker göra idag?

Människor som besöker biblioteken idag har väldigt skiftande informationsbehov, beroende på livssituation, förkunskaper och förutsättningar. Detta ställer krav på nya kompetenser och arbetssätt. Biblioteken är till för alla, men ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt de prioriterade målgrupperna. Vad innebär det inom området digital kompetens och arbetet med lärande? Att biblioteken ska tillhandahålla och tillgängliggöra information som alla människor kan ta del av är självklart. Men kan biblioteken ta ett större grepp och göra mer riktade insatser för att kunskaper i att söka, värdera och organisera information ska komma fler inom de prioriterade målgrupperna till del?

Många frågor men inte så många svar. Vi hoppas att du som arbetar på folkbibliotek och som kanske ställer dig samma frågor som vi, som i din yrkesvardag möter olika människor och behov, vill fortsätta dialogen med oss och resonera vidare kring dessa frågeställningar.

Bästa hälsningar
Hanna Johansson, Sandra Spjuth, Örjan Hellström

Kontakta oss gärna eller skriv kommentarer i bloggen!

Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm, hanna.k.johansson@sll.se
Sandra Spjuth, Biblioteksutveckling Region Örebro län, sandra.spjut@regionorebrolan.se
Örjan Hellström, Kultur i Väst, orjan.hellstrom@kulturivast.se