Problemlösning – en digital kompetens?

Som en del av arbetet med att skapa gemensamma lärresurser kring digital kompetensutveckling arbetar just nu fem arbetsgrupper med att kartlägga de kompetenser som behöver stärkas. Arbetet ska ske utifrån samtal med biblioteksmedarbetare. I detta blogginlägg presenterar gruppen som fokuserar Problemlösning sin utgångspunkt för arbetet. Bidra gärna med dina tankar och åsikter i kommentarsfunktionen nedan!

Arbetet på bibliotek idag kan i många fall beskrivas som en övning i problemlösning. Besökarna har en mängd olika behov som vi hjälper dem uppfylla efter bästa förmåga. Ofta behövs en hel del hjärngympa för att både förstå behovet och förstå hur vi kan hjälpa på bästa sätt.

Problemlösning är ett övergripande område som sträcker över de andra fyra kompetenserna inom DigComp (s. 15 DigComp 2.0) Detta kompetensområde handlar om problemlösning vid användandet av digitala verktyg, både för att lösa fel som uppstått och för att kunna tillgodogöra sig positiva effekter av nya digitala verktyg och tekniker. Det handlar om att kunna se hur digital teknik kan användas som medel för att uppnå ett mål, och om att kunna tillämpa den digitala tekniken för att uppnå målet. Hit hör även förmågan att urskilja och förstå sina egna eventuella kunskapsluckor inom digital teknik.

Läns- och regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro har tillsammans utvecklat ett självskattningstest kring digitala kompetenser. Att utveckla sina digitala kompetenser är extra aktuellt i och med den nationella kompetensutvecklingssatsningen Digitalt först med användaren i fokus som pågår 2018-2020. Frågorna i testet bygger på de fyra delar som DigComp 2.0 identifierat hör till området Problemlösning: Lösa tekniska problem, Identifiera behov och hitta tekniska lösningar på dessa, Anpassa digitala verktyg så att individens mål kan uppnås samt Identifiera kunskapsluckor inom den digitala kompetensen. Exempel på kunskaper som ingår är till exempel påbörja felsökning av en krånglande dator eller aktivera den inbyggda talsyntesen i en Iphone.

Efter tre månader hade 2063 personer besvarat självskattningstestet. I analysen av testet Q1 (s.9) har det visat sig att området Problemlösning har fått medelskattning 4,4 (på en sjugradig skala). Vi kan också se att flera frågor inom området verkar ha stor kunskapsspridning, alltså att kunskapen är ojämnt fördelad bland de svarande.  Två av frågorna inom området verkar också vara utmärkande för dem med hög digital kompetens, Identifiera kunskapsluckor inom den digitala kompetensen och Anpassa digitala verktyg så att individens mål kan uppnås sticker ut här.

När vi pratar om kompetenser kommer begreppen spets- och baskompetens efter ett tag upp. Vad är en baskompetens, vad är en spetskompetens och när behöver man vad? Kanske kan vi tänka på ”De fyra F:en” – Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Först lär man sig något, efter fördjupning får man förståelse och färdighet. När man är förtrogen med något kan man använda det till och applicera på andra saker. På ett sätt kan man säga att detta är kärnan i problemlösning. Det är att kunna använda sig av tidigare kunskaper för att lösa nya problem. Om man bara lärt sig exakt vilka knappar man ska trycka på men inte har förståelse och förtrogenhet, är det svårt att lösa när något går fel.

Har man en digital baskompetens när man möter besökarna ger det en själv trygghet och ger likvärdighet i bemötande. Spetskompetens har man inom ett eller ett par områden och ger möjlighet till fördjupning när problemet är riktigt svårt. En utmaning på mindre bibliotek är ju att man kanske känner att man måste kunna allt. Vad gör man om man är ensam på en filial och inte ens en gedigen baskompetens räcker till? Kan man tänka sig något slags joursystem för riktigt kluriga frågor? Vilka kompetenser bör alla ha för att ge likvärdig service?

Men varför ska bibliotekspersonalen vara bra på problemlösning? Ska man lösa folks datorproblem? Visst är det ofta så att man hjälper till med det man kan, ibland är det att hitta närmsta apotek, ibland är det att skriva ut en stickbeskrivning. Bibliotekspersonalen kan visa på vägar och ge hjälp till självhjälp. För alla kompetenser inom DigComp finns det ett resonemang att föra om vad man som bibliotekspersonal behöver kunna. Alla kan och ska inte behöva vara datorexperter. Men inom bibliotekens tjänster finns det numer massor av teknik och vi har många olika spetskompetenser inom skilda områden. Arbetar man till exempel med tillgängliga medier och personer med läsnedsättning har man kanske hög kompetens inom många av de digitala hjälpmedel som finns.

För att påbörja en problemlösning kan man till stor del använda sig av ett verktyg vi på biblioteken ofta redan behärskar: referenssamtalet! Många kanske känner sig osäkra på teknik och skickar personen vidare så fort man anar att frågan rör det digitala. Man kan inte förväntas kunna allt men ett mål bör vara att förstå besökarens behov och att veta när och vem man kan hänvisa vidare till. För att veta vad som är en svår och en lätt fråga krävs ett viss mått av digital baskompetens men också ett referenssamtal som hjälpt en komma fram till besökarens behov och egentliga problem. Många gånger kanske problemet inte var så tekniskt eller svårt som besökaren först trodde. Att får chansen att formulera sitt problem kan också hjälpa besökaren själv att komma på en lösning på problemet.

Att bli bättre på, eller känna sig säkrare på, problemlösning kan förbättra bemötandet besökarna får när de kommer till biblioteket. Det är värdefullt att kunna möta alla besökarna med några initiala frågor och därefter hänvisa vidare om det behövs, istället för att så fort man märker att frågan handlar om Legimus, eller utskrifter, skicka vidare. Kanske hade man kunnat lösa frågan direkt.

Många som jobbar på bibliotek saknar “de riktiga frågorna”, man upplever att referensfrågorna har minskat. Nu kommer chansen till fördjupade referenssamtal! Kärnan är densamma, identifiera besökarens informationsbehov.

  • Vad är det för frågor vi förväntas lösa när vi arbetar ute i biblioteket?
  • Vilka frågor är lätta att svara på och vilka är extra svåra?
  • Upplever vi vårt uppdrag som luddigt när vi får många digitala problem på halsen?
  • Skulle du kunna föra ett digitalt referenssamtal?
  • Vilka kompetenser saknar du?

Vi har massor av frågor och tror att det finns massor att diskutera kring de här frågorna. Skriv gärna kommentarer i bloggen eller hör av er till oss på något annat sätt!

Johanna Nord johanna.nord1@rvn.se
Marie-Louise Eriksson marie-louise.eriksson@norrbotten.se
Lisa Ekman lisa.ekman@regionostergotland.se

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.