Biblioteket – en skaparverkstad för demokrati!

Som en del av arbetet med att skapa gemensamma lärresurser kring digital kompetensutveckling arbetar just nu fem arbetsgrupper med att kartlägga de kompetenser som behöver stärkas. Arbetet ska ske utifrån samtal med biblioteksmedarbetare. I detta blogginlägg presenterar gruppen som fokuserar Skapa digitalt innehåll sin utgångspunkt för arbetet. Bidra gärna med dina tankar och åsikter i kommentarsfunktionen nedan!

Skapa digitalt innehåll är det tredje av fem området inom Digcomp 2.0 som tillsammans utgör EUs ramverk för Digital kompetens.

Att skapa för tankarna till kreativitet, ofta förknippat med lust och glädje. Men också med frustration, när en uttänkt lösning på ett problem inte fungerar och måste göras om. Samarbete och nätverkande med andra underlättar. Att titta på en tutorial på Youtube kan ge helt rätt infallsvinklar.

Kreativitet är en högt skattad förmåga i en samtid präglad av snabb förändring. Det kan handla om kreativitet i att generera nya idéer, att designa/forma och förfina dem eller bygga vidare på andras. Kreativitet handlar också om en öppenhet och mod att våga utforska och experimentera – en bra metod för lärande.

Den digitala utvecklingen har också påverkat det informella lärandet. Förutsättningarna att hitta information och bygga kunskap har förändrats i takt med en allt mer uppkopplad vardag där vi lätt kan hitta experter dygnets alla timmar.

Flera bibliotek runt om i världen utforskar Maker-rörelsen och menar att den väl går i linje med bibliotekens uppdrag med delandet av information och kunskap som hela poängen. Makerspace eller skaparbibblor används för att knyta an mellan bibliotek och lokalsamhälle likväl som för att dela kunskap mellan deltagarna.

Att skapa digitalt innehåll handlar förutom om kreativitet också om att vara producent och publicist – att använda medier för att forma eget innehåll. För att kunna uttrycka sig på många olika sätt såsom i bild, ljud och ord, och att spara och publicera i olika format, krävs ökad kunskap. När vi skapar med hjälp av digitala verktyg lär vi oss sig om dem, hur de fungerar, vad de kan användas till och vilka villkor som styr. Färdigheterna kan ge ett självförtroende i att uttrycka sig, en medvetenhet kring syfte, publik och vilken teknik som behövs vid ett givet tillfälle.

Genom att prova olika verktyg och gemensamt diskutera, experimentera och fundera utvecklas både individens och organisationens (eller samhällets) digitala mognad. På ett generellt plan innebär det en ökad förståelse för digitaliseringen i olika sammanhang, vad effekten av digitalisering är och vilka vinster den ger, medan digital mognad på ett specifikt plan handlar om att förstå och hantera ett specifikt digitalt område (till exempel en specifik programvara). För att nå generell digital mognad krävs kännedom om och kunskap i en rad mer specifika verktyg. Ju fler vi lär oss att använda, desto lättare har vi att navigera i ytterligare fler. Vid skapandet av digitalt innehåll i olika verktyg ges vi också möjlighet att göra vår röst hörd, sätta avtryck. Därför är det en fråga om yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tryckfrihet. Kreativitet och digitalt skapande har en lika stor betydelse för det demokratiska samhället som för individens personliga utveckling.

Detta gäller vare sig vi skapar helt eget material eller väljer att integrera och omskapa digitalt innehåll som andra har gjort. Att modifiera, redigera, omskapa, förbättra och/eller integrera digitalt innehåll som andra har skapat för att därigenom införliva det i sitt eget kunnande och skapa nytt och relevant digitalt innehåll är en uttalad kunnighet i Digcomp 2.0. Utforskande av flera olika digitala verktyg för att bygga på andras skapelser gör att vi lär oss mer om vilka verktyg som passar i vilka sammanhang. Men det blir också tydligt att kunskaper i upphovsrätt behövs. Dels för att förstå hur andras verk får bearbetas, dels vilka rättigheter vi själva har/önskar för det vi skapat.

I skolans läroplan finns numera digital kompetens inskriven och programmering dyker upp på schemat redan från tidig ålder. Programmering handlar både om kreativt skapande och om problemlösning, tydliga instruktioner i en logisk och korrekt ordning för att ett datorprogram ska kunna lösa en specifik uppgift. Den som kan något om programmering har också lättare att förstå och förhålla sig kritisk till de digitala program och tjänster vi dagligen använder. Att algoritmer skapats av någon med ett syfte och att ett program bara kan göra det vi säger åt det att göra. Kunskap och färdigheter inom digital teknik innebär inte bara makt över tekniken utan även inflytande över samhällsutvecklingen.

I den uppdaterade versionen, Digcomp 2.1, har det även införlivats olika nivåer av kunnighet – grundläggande, medel, avancerad och specialist- eller spetskompetens – där varje nivå kommer med exempel på vilken typ av kunskap som krävs för att nivån ska anses uppnådd. Att kunna genomföra en uppgift på basnivå, med stöd av en kollega, är grundläggande; att på egen hand kunna fundera ut nya lösningar och bidra till ny förståelse och nytt innehåll, samt guida andra till att skapa nytt innehåll, är spetskompetens. Att guida andra är dessutom en typ av lärande som förstärker den egna kompetensen.

På folkbiblioteken finns medarbetare på hela kunnighetsskalan och det är inte nödvändigtvis så att alla måste vara experter på att skapa digitalt innehåll. Det är också skillnad på att producera eget material för marknadsföring (sociala medier, affischer, webbsida…), material för undervisning eller intern kompetensutveckling (instruktionsfilmer, guider för till exempel egen nedladdning på Legimus eller lån av e-böcker) eller att arbeta utåtriktat med skapandeaktiviteter i ett publikt makerspace.

Frågan folkbibliotek ständigt ställer sig själva är: vilken är vår roll? Ska biblioteken vara föregångare inom användandet av digital teknik? Är skapande och kreativitet en del av bibliotekens uppdrag? På detta finns (nästan) lika många svar som det finns bibliotek. Det vi kan säga är att biblioteken är en viktig mötesplats, en socioekonomisk utjämnare, en institution med ett demokratiskt uppdrag och med målsättningen att främja kunskap, information och bildning. Vi menar att i detta ingår det digitala skapandet. Vad tänker du som jobbar på folkbibliotek?

  • Vilka digitala resurser och verktyg är det vi behöver kunna, och vad tycker du vore mest intressant att lära dig? Hur många verktyg är det rimligt att lära sig något om?
  • Vilka verktyg för omskapande och bearbetning är bra att lära sig? Skiljer de sig från verktyg vi använder för att skapa eget?
  • Vad behöver vi kunna mer om när det gäller upphovsrätt?
  • Vilken är bibliotekens roll när det gäller digitalt skapande och kreativitet?

Det är vår förhoppning att detta blogginlägg ska väcka tankar hos dig som arbetar på folkbibliotek samt inspirera till samtal om digitalt skapande på bibliotek och hur det knyter an till yttrandefrihet och demokrati.

Marika Alneng – marika.alneng@dll.se
Martina Rasch – martina.rasch@rjl.se
Ann Östman – ann.ostman@regiongavleborg.se
Naemi Carlsson – naemi.carlsson@rfkl.se
Annelie Krell – Annelie.Krell@skane.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.