Att söka, värdera och organisera information – vad vi kan och vad fler behöver kunna

Som en del av arbetet med att skapa gemensamma lärresurser kring digital kompetensutveckling arbetar just nu fem arbetsgrupper med att kartlägga de kompetenser som behöver stärkas. Arbetet ska ske utifrån samtal med biblioteksmedarbetare. I detta blogginlägg presenterar gruppen som fokuserar Analysera och bearbeta data och information sin utgångspunkt för arbetet. Bidra gärna med dina tankar och åsikter i kommentarsfunktionen nedan!

Att analysera och bearbeta data och information är ett av fem kompetensområden som lyfts fram inom Digcomp 2.0, som är EU:s ramverk för vilka digitala kompetenser vi behöver för att fullt ut verka i ett digitaliserat samhälle. Analysera och bearbeta data och information är också det kompetensområde som många biblioteksmedarbetare i landet skattar sina kunskaper högst i, enligt första resultatet från det självskattningstest som tagits fram inom ramen för bibliotekens gemensamma satsning Digitalt först. I rapporten Vad kan vi egentligen? Analys av Q1 2018 ur Självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal kan du läsa mer om resultatet från självskattningstestets första tre månader.

Vad innebär det egentligen att analysera och bearbeta data och information? Digcomp 2.0 delar upp detta kompetensområde i tre delområden: att söka och filtrera data, information och digitalt innehåll, att värdera data, information och digitalt innehåll samt att organisera data, information och digitalt innehåll. Hit hör alltså kunskaper i informationssökning, källkritik och digital informationshantering.

Vad innebär det att vi som biblioteksmedarbetare känner oss säkrare inom detta kunskapsområde än övriga områden som lyfts fram i självskattningstestet? Många skulle kanske säga att kunskaper i att söka, värdera och organisera information är grundläggande kompetenser inom bibliotekarieyrket.

Att kunna förstå sitt informationsbehov och veta var och hur vi ska hitta den information vi behöver har, kan vi anta, alltid varit nödvändigt för oss som människor. På samma sätt har förmågan att kunna filtrera och ha ett källkritiskt förhållningssätt till den information vi möter varit viktig lika länge som vi har kunnat kommunicera med varandra. Så långt är inget nytt under solen…

Men i en samtid där alltmer information kommuniceras, sprids och lagras digitalt blir dessa kunskaper allt viktigare men också mer komplexa och svåra att definiera. Vad bristande kunskaper inom dessa områden kan få för konsekvenser ser vi för många trista exempel på i omvärlden och i vår närhet…

Att vi skattar oss själva högt inom detta område är en bra grund att stå på inför det digitala kompetenslyft som vi nu står inför på nationell nivå. Men det innebär också utmaningar – hur kan vi lyfta våra kunskaper inom detta kompetensområde för att biblioteken ska vara relevanta för den samtid de verkar i och vad kan vi göra för att dessa kompetenser ska komma till nytta på bästa sätt? Och är det viktigast att vi fördjupar våra kunskaper inom att söka, värdera och organisera information, eller är det kanske viktigare att fördjupa vår förmåga att lära ut dessa kunskaper och se till att de kommer fler människor till del?

Biblioteken hjälper dagligen sina besökare med att hitta den information de frågar efter. Men hur kan biblioteken arbeta för att alla människor ska ha grundläggande kompetenser i att analysera och bearbeta data och information, så långt det är möjligt? Hur ser vi på bibliotekens folkbildande roll i samhället och hur verkar vi för att lära ut våra kunskaper till de människor vi möter? Har vi möjligheter och förutsättningar att vara en lärande aktör i våra närsamhällen, eller är det här vår stora utmaning inom Digitalt först ligger?

Vilka kunskaper upplever vi ofta att allmänheten saknar inom detta kunskapsområde, var ser vi att det skulle behövas utbildningsinsatser? Om många människor idag har hyfsade kunskaper i att söka information, hur är det med förmågan att vara källkritisk till hur vi söker information och till själva källan, till åsikterna och informationen vi delar vidare? Kan biblioteken arbeta mer aktivt för att verka folkbildande inom just källkritik på liknande sätt som Viralgranskaren och många medier försöker göra idag?

Människor som besöker biblioteken idag har väldigt skiftande informationsbehov, beroende på livssituation, förkunskaper och förutsättningar. Detta ställer krav på nya kompetenser och arbetssätt. Biblioteken är till för alla, men ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt de prioriterade målgrupperna. Vad innebär det inom området digital kompetens och arbetet med lärande? Att biblioteken ska tillhandahålla och tillgängliggöra information som alla människor kan ta del av är självklart. Men kan biblioteken ta ett större grepp och göra mer riktade insatser för att kunskaper i att söka, värdera och organisera information ska komma fler inom de prioriterade målgrupperna till del?

Många frågor men inte så många svar. Vi hoppas att du som arbetar på folkbibliotek och som kanske ställer dig samma frågor som vi, som i din yrkesvardag möter olika människor och behov, vill fortsätta dialogen med oss och resonera vidare kring dessa frågeställningar.

Bästa hälsningar
Hanna Johansson, Sandra Spjuth, Örjan Hellström

Kontakta oss gärna eller skriv kommentarer i bloggen!

Hanna Johansson, Regionbibliotek Stockholm, hanna.k.johansson@sll.se
Sandra Spjuth, Biblioteksutveckling Region Örebro län, sandra.spjut@regionorebrolan.se
Örjan Hellström, Kultur i Väst, orjan.hellstrom@kulturivast.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *